Betongtunnel genom Hallandsåsen

Tunnelbygget genom Hallandsåsen har varit kantat av svårigheter och missöden genom åren. Men skam den som ger sig. Om man åtminstone får tro det svensk-franska konsortiet Skanska-Vinci så är en sak säker - under de närmaste åren kommer tunneln att kläs i betong och åtskilliga ringar av betongsegment ska på plats dag efter dag.
/artikel ur tidskriften Cementa nr 1¤2006/      

På Skanska-Vincis betongsegmentfabrik i skånska Åstorp ligger betongelementen snyggt och prydligt staplade i långa rader. Där har tillverkning pågått sedan fabriken startade i april förra året.
Sedan 2005 arbetar ett konsortium som består av Skanska och franska byggföretaget Vinci med borrningen genom Hallandsåstunneln och med lining av betong som ska stoppa allt läckande vatten. 
   Orsaken till betongtätningen är att Hallandsåsen – som är en urbergshorst – har vissa delar som är helt söndervittrade, medan andra delar har stora sprickor fyllda med vatten. Enligt en dom i miljödomstolen får inte hur mycket vatten som helst släppas ut från åsen eftersom det påverkar grundvattennivån.

Från Engelska kanalen och Köpenhamn
Vinci har tidigare varit inblandat i ett antal byggprojekt där betonglining har använts, till exempel bil- och tågtunneln under Engelska kanalen samt tunnelbanan i Köpenhamn.Det franska bolaget har också haft en stor roll i planeringen av fabriken i Åstorp. Alla betongformarna och hela produktionssystemet är tillverkade i Frankrike och Vinci har hjälp till med att installera dem på plats i Åstorp.
  År 2010 är det tänkt att tunneln genom Hallandsåsen ska vara färdigtäckt med betong och då ska
41 000 segment vara tillverkade. 
  - Vi tillverkar cirka 900 segment i månaden. Under ett normalskift på en dag gör vi 36 stycken och ungefär varje kvart gjuts ett nytt segment, men vi kan gå upp till att göra 40 stycken om det skulle behövas. Vi har också möjlighet att öka till produktion dygnet runt och då kan vi tillverka 64 element per dag, förklarar fabrikschefen Per Vilhelmsson.

   Caroline Hult, chef för Sydstens projekt Hallandsås, säger att betongen uppfyller en tryckhållfasthet på K65 och har ett ovanligt lågt sättmått på mellan 30 och 50 millimeter. 
  - Det har krävts mycket arbete i laboratorium och tester i fält för att analysera den färska betongens egenskaper. Det är ju mycket viktigt att betongen fyller gjutformen fullständigt. För den typ av segment som ska vara i tunneln krävs det en betong med ett väldigt styvt sättmått och med en konsistens som kan liknas vid modellera, berättar hon.
  Betongen från Sydstens anläggning går via en transportskruv in till fabriken där betongen gjuts i formar tillsammans med armeringskorgar som är tillverkade av Ruukki i Halmstad. Betongen härdas över natten, men vid behov av dygnet runt-produktion kan härdningskammaren tillföras värme. I nästa steg limmas och pressas fogbanden på plats runt om hela segmentet. De fungerar som gummilister mot inträngande vatten.

Högst en halv millimeters måttavvikelse
De gjutna segmenten ligger sedan inomhus i tre dagar och utomhus i ytterligare 25 dagar för att få den rätta hållfastheten. Därpå lyfts de på tåget och körs till mellanlagret i Förslöv för vidare transport in i tunneln. 
  - Varje gjutet segment har en storlek på ungefär 4,5 kubikmeter och väger 12,5 ton. Det är riktigt hög precision som gäller i tillverkningen, och maximalt 0,5 millimeters avvikelse på ett segment är tillåtet, säger Per Vilhelmsson. 

Tunnelborrmaskinen monterar samman elementen
I Förslöv transporteras segmenten på ett servicetåg fram till tunnelborrmaskinen. Inne i en kraftig stålcylinder bygger sedan maskinen med hjälp av en robot ett vattentätt betongrör av åtta segment som sluter tätt mot tunnelborrmaskinen.
  Fem av segmenten är så gott som likadana, två har något annorlunda dimensioner och ett är mindre än alla de övriga och fungerar som nyckelsegment som låser ihop ringen. Utrymmet mellan betongröret och berget täcks med bakfyllnadsbruk av krossat berg och finbetong för att stabilisera röret och förhindra vattenströmningar.
  Tunnelborrmaskinen pressar sig framåt genom att det roterande borrhuvudet trycks mot berget med hjälp av domkrafter som tar spjärn mot det nyss byggda betongröret. Maskinen arbetar sig sedan fram drygt två meter och monterar därefter en ny ring av betongelement. Medelhastigheten för tunnelborrmaskinen är tolv meter per dag. Det betyder fem betongringar – om berget är av bra kvalitet.
  När tunneln väl är färdigbyggd ska järnväg, el och signaler på plats. År 2012 kommer det förstra tåget att gå genom tunneln - om allt går enligt planerna.
Text: Martin Neander
Foto: Magnus Torle

FAKTA
Hallandåstunneln
Tågtunnel genom Hallandsåsen
Beställare:  Banverket
Huvudentreprenör: Skanska-Vinci
Längd: Två parallella tunnlar på 8,6 kilometer vardera. (Två tredjedelar återstår att bygga i februari 2006)
Diameter: 10,6 meter
Lining: 41 000 betongsegment
Totalkostnad: 7,5 miljarder kronor